Månadens medlem augusti 2016: Anette Skåhlberg

Foto: Beatrice Olsson
Foto: Beatrice Olsson

Hej Månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?
– Jag heter Anette Skåhlberg och har skrivit fyrtioen utgivna böcker och närmare trettio filmmanus som blivit film och dussinet pjäser/musikaler som har satts upp, samt över hundra låttexter till låtar som spelats in.

Du är aktuell med en ny bok, så hur känns det?
– Känns härligt! Jag släppte i maj ”Amulettringen det är jag som är Nadja” och den kommer som pocketbok i september. För ett par veckor sedan släppte jag ”I spegeln finns jag till” och den kommer ut i pocketshop om ett par dagar. Riktigt kul! Och min erotiska kärleksroman ”I morse levde jag som alla andra” som kom i mars släpps även den som pocketbok i oktober. I september kommer två helt nya böcker som jag just nu sitter och skriver på.

Vad utmärker dina böcker?
– Det är så olika. Men något som är väldigt viktigt i mitt författarskap är att berätta om människor som inte alltid får sin röst starkt hörd, och att framförallt ge styrka och kraft för att orka vara den en är och älska och leva som en vill. Jag vurmar väldigt mycket för barn och ungdomar.

Vilken av dina böcker har störst betydelse?
– Störst betydelse för mig eller andra? För mig är alltid den senaste boken av störst betydelse eftersom det är den som värkt fram som mest nyss. Som nu så pulserar de båda ungdomsböckerna starkt i mig (Amulettringen det är jag som är Nadja samt I spegeln finns jag till) men samtidigt vet jag att de två som jag just nu skriver på känns som det största jag har gjort. Störst för andra vet jag ju inte med dessa nya ännu om de är, men jag vet att till exempel De glömda barnenSyster VargJösta och JohanKalle med klänning och Älskad av Mamma har haft väldigt stor betydelse för många. Många hör av sig för att säga att böckerna haft stor inverkan i deras liv. Detsamma gäller de lättlästa bokserierna som jag skrivit. Men det senaste som gav mig otrolig närvaro och kraft var ett brev som jag fick i brevlådan från en kille som berättade att tack vare Amulettringen så vågade han ta de steg han var tvungen till för att anmäla sin pappa och komma bort från det han levde i med misshandel. För mig är det något som är av betydelse och jättestort. Sedan finns det de som har hört av sig med hur mycket berättelser som helst om de olika böckerna som haft påverkan i deras liv. (jag har skrivit över fyrtio böcker under drygt sju år så det är ju några stycken).

Varför skriver du för barn och unga?
– För att jag älskar berättandet och jag har alla dessa historier som pulserar i mig och måste ut och att det blir för barn och unga är för att barn och unga ligger mig allra varmast om hjärtat. För mig är det lika viktigt att skriva som att andas. Jag kan inte existera utan något av det. Jag skriver jämt. Jämt. Till och med i duschen skapar jag.
Och jag hoppas med mina böcker kunna ge styrka och kraft till alla barn och unga som behöver, och de som inte behöver hoppas jag ändå kunna väcka tankar i som gör att de i sin tur kan vara starka och ge kraft till de som behöver osv. Sedan vill jag lika mycket som skriva för unga även vara ute och arbeta med barn och unga och få dem själva att skriva. För alla har en röst och kan skriva och det vill jag att de ska förstå och upptäcka och därigenom kan helt nya berättelser få vingar i världen. Jag älskar verkligen att inspirera och vara ute och ha skrivverkstäder också.

Vad skriver du på just nu?
– En barnbok som heter Min mamma är en terrier slutskriver jag det sista på och lägger just nu i dag upp på podd innan den släpps som bok och ljudbok.
Dessutom en ungdomsbok som heter När ingen ser, en vuxenroman som heter Warrior. en kapitelbok som heter Varsel en historia om Anja, samt en skräckroman som heter Blod till Omega.
Allesammans kommer i höst. Men det är mycket möjligt att någon annan tränger sig emellan för jag skriver på närmare tjugo historier samtidigt så vi får se.
Sedan håller jag just nu på att skriva på två långfilmsmanus som ännu är lite hemliga.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– Jag vaknar vid halvfem och drar ut på vägarna i en mil PW dansar och intervaller.
Beroende på om jag gör film eller skriver eller är ute och föreläser så gör jag något av detta. Men låt säga att jag för dagen inte har filminspelning eller föreläsning eller skolverksamhet – då sätter jag mig och skriver några kapitel tills jag äter mitt första mål vid två ungefär. Sedan skriver jag några kapitel till och drar efter det till gymmet och lyfter vikter och sedan skriver jag några kapitel till och drar ut på vägarna en stund igen med PW och tränar lite till när jag kommer hem innan jag skriver ett par timmar. Jag lägger mig ungefär vid tolv en sådan dag.
Men det varierar oerhört. Jag sover alltid fem timmar, ibland sex. (så när jag sitter och skriver till 2–3 på nätterna vilket jag älskar att göra, så sover jag till 7–8 innan jag drar ut och springer). Jobbar resten. Umgås med barnen när de är här såklart, de timmarna på kvällen vi kan, spelar mycket brädspel för det gillar vi. När jag inte skriver eller regisserar film eller tränar (jag tränar över tjugo timmar i veckan) så spelar jag in poddar och ljudböcker.

Hur hanterar du författandets växelspel mellan research och skrivande?
– Jag researchar medan jag skriver eftersom jag pågår i så många historier samtidigt. För mig är det inte ett växelspel – för mig är det en dialog snarare – där det ena föder det andra hela tiden – som ett enda flöde, som ett vattenfall. Sedan kan jag ibland ta researchdagar där jag gör research på massa saker samtidigt och reser omkring men för det mesta är alla mina historier jag arbetar med tillgängliga i tanken och när jag möter något som inverkar på någon historia och kan fylla på med research så gör jag det automatiskt i mitt eget inre. Jag arbetar mycket med hypnos och visualisering så jag uppgraderar mitt eget inre bibliotek och komihåg hela tiden när jag skriver också.

Vilka författare inspirerar dig och varför?
– Jag läser väldigt mycket och är stor fan av ungdomslitteratur och fantasy, men jag har inga speciella författare som jag på något sätt hela tiden kommer tillbaka. För mig är det skrivna ordet, själva berättelsen som inspirerar. Skapandet, karaktärerna och miljöerna, det är det som får igång mig. Jag får den här frågan ofta när jag är ute och föreläser och uppträder, och i början försökte jag alltid krysta fram en massa namn på författare för det var vad som förväntades men efterhand så säger jag hellre titlar och till slut mer vad jag blir inspirerad av. Inspiration är så otroligt individuellt och det kan ibland vara lika inspirerande att höra någon i busskön säga vad som är meningen med livet, eller stå och läsa klotter någonstans, som att fastna i en speciell författare. Inte för att förringa författaren men för att mer slå ett slag för ordet. Ordets makt och ordets kraft. Ja det finns många författare som jag tycker är helt fantastiska, men det är inga som finns i min inspirationslåda sådär direkt. Mer ATT de skriver i så fall.
(Men några namn på författare jag gillar orden från är: J K Rowling, John Ajvide Lindqvist, Stephen King, Stephenie Meyer, Holly Black, Tony DiTerlizzi, A.A.Milne).

Vad tycker du om ungdomsbokens ställning i Sverige i dag?
– Jag tycker vi har otroligt mycket som är bra och själv tycker jag att det är en väldigt viktig ”bok” – sedan kan jag ju alltid förundras över detta med uppdelningar för jag som vuxen föredrar ju många gånger att läsa ungdomsböcker eftersom jag tycker det finns mer för mig att hämta där. I form av direkthet och inte så mycket fluff-fluff. Ungdomsbokens ställning? Jaa. Vad jag tycker och vad som är verklighet är ju två skilda saker nu när jag sitter här och skriver svaren på dessa frågor utan att söka efter svar någon annanstans. Och i det läget så tycker jag att ungdomsboken är en enorm kraftkälla för utveckling, uppgradering och kunskap. Sverige har mycket blandat och mycket spännande i ungdomsbokens värld och själv har jag väldigt, väldigt svårt att gå in i en bokhandel utan att ha med mig minst ett par ungdomsböcker eller kapitelböcker när jag går ut. Sedan kan jag också tycka att ungdomsboken, precis som barnbokens ställning borde skattas högre i Sverige i stort. Vi har ännu alldeles för hög prioritering på vuxenlitteratur och där barn och ungdomslitteratur gärna kommer i skymundan. Se bara på hur pressen behandlar barn och ungdomsböcker – där det många gånger är specialnummer om just dessa böcker och där recensioner och skriverier helst ska vara dessa speciella tillfällen och inte annars. Nu tror jag detta gäller barnboken i ännu högre grad än ungdomsboken, men det är tyvärr väldigt stor obalans i medieintresset på barnböcker (och delvis ungdomsböcker) i jämförelse med vuxenlitteratur. Det här är något som är svårt att komma på hur vi ska förändra men jag ser gärna att det kommer förändras inom en ganska snar framtid.

Finns det någon annan författares bok som du gärna hade skrivit?
– Inte direkt. Det är väl mer Harry Potter -böckerna eller Twilight -böckerna möjligtvis – just för att de gav en sådan fantastisk genomslagskraft och skapade så otrolig stor frihet för författarna. Sedan att det är helt otroligt bra berättelser gör ju inte saken sämre. Så de hade jag gärna skrivit.