Månadens medlem fjärde veckan i april 2020: Ulrika Knutson

Skulle du kunna presentera dig för oss?
Jag bodde i Uppsala som barn, men är uppvuxen i Kalmar. Jag har varit journalist i 35 år, på UNT, SR och SVT, och skrivit fler artiklar än böcker. Nu är jag frilans. Min första bok var Mallorca en smaksak, 1999 (tills med Anna Lindvall och Håkan Elofsson). Kvinnor på gränsen till genombrott kom 2004, och en antologi med texter av Emilia Fogelklou 2009.

När kom din senaste bok och vad kan du berätta om den?
Min senaste bok är Den besvärliga Elin Wägner, kommer från tryckeriet i dagarna, ges ut den 31 mars.
  Elin Wägner brann för rösträtten, kvinnorna, freden och miljön. Flera av hennes romaner är klassiker. Hon är viktig, inte minst som debattör. Hon var före sin tid. I debattboken Väckarklocka (1941) föregriper hon vår tids ödesfrågor: demokratin och klimatet. Som feminist blir Elin Wägner riktigt besvärlig. Hon krävde mer av kvinnorna än av männen.

Vad utmärker dina böcker?
Det jag hittills skrivit bygger helt på historiska fakta, men jag försöker att skriva personligt, inte akademiskt. Humor är en ingrediens, där det passar.

Vilken av dina böcker har haft störst betydelse?
Kvinnor på gränsen till genombrott, som handlade om Fogelstadgruppen. Det var en samling djärva feministiska pionjärer. Boken blev en framgång och har nog påverkat några andra författare.

Vad skriver du på just nu?
Eftersom jag precis har avslutat en bok så skriver jag bara några artiklar. Skrivbordet måste städas, böcker bäras tillbaka till biblioteken.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
Efter frukost läser jag tre papperstidningar, UNT, SvD och DN. Sedan skriver jag några timmar (eller många timmar, det beror på). Det är mycket att läsa också. Förr skrev jag om nätterna, men nu är morgnarna bättre.

Kan du säga något om växelspelet research och skrivande
Under researchen föds inte bara konkreta fakta, utan också uppslag, följdfrågor och infalls-vinklar. Det gäller att fånga dem i en anteckning, och komma ihåg var man läste dem! Det är ett elände när citat smiter iväg. Jag brukar läsa mer sammanhängande först, och när skrivarbetet börjat, läser jag om vissa bitar mer riktat.

Vilka författare inspirerar dig och varför
Strindberg, Gun-Britt Sundström, Kafka och Claque. De har ett enkelt och roligt språk. Historiker som imponerar är Anne Appelbaum och Svetlana Aleksijevitj.

Finns det någon annan författares bok, som du gärna hade skrivit?
Anne Appelbaums Gulag eller Orlando Figes De som viskade. Fantastiska böcker om Sovjets historia.

Något annat vi borde fråga om?
Alla vill skriva, skrivarkurser är populära. Det är roligt. Det viktigaste skrivrådet är och förblir att läsa mer än man skriver. Det gäller för verksamma författare också.