Hej månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss? 

Jag kommer från ett hem fyllt av musik och böcker, och hade turen att få flera strängar på lyran. Berättandet var viktigt hemma, liksom teaterbesöken, men eftersom jag har suttit på en pianopall sedan jag var fyra, började jag mitt yrkesliv som musiker och tonsättare. Det arbetade jag med under hela 80-talet. I glappen mellan musikjobben brukade jag läsa enstaka kurser på universitetet, men när vi fick barn ville jag inte ligga ute på turné längre, så jag började läsa arkeologi.

Jag debuterade 1996 med romanen De Gyllene Åren (Gedins), som var en slags uppgörelse med musikhistorien så som den förmedlades av högtravande, gravallvarliga och pompösa kvinnohatare.

Per I Gedin tyckte att jag skulle fortsätta med att skriva böcker, och Bo Ingvar Kollberg var tuff nog att låta mig skriva krönikor i UNT – jag har dem bägge att tacka för väldigt mycket.

Efter debuten blev det några jobb på SVT – Drama och en hel del kurser i dramaturgi för film och teater. Jag har kunnat leva på att skriva sedan debuten, men gjorde ett sju år långt uppehåll för att doktorera i arkeologi och antik historia – vilket på sätt och vis också var en författarsyssla.

När kom din senaste bok och vad kan du berätta om den?

Min senaste bok var Vredens Dag (2015), en politisk thriller med viss verklighetsbakgrund om något som kunde ha hänt i Stockholm 1973 – om det inte vore för att dådet hindrades i sin linda.

Därefter blev det lite kämpigt med hälsan, jag har en ovanlig och elak form av MS som gör det omöjligt att skriva ibland och det tog lång tid innan vetenskapen hittade de rätta behandlingarna. Det är fortfarande bekymmersamt, men det bästa med att drabbas av en allvarlig sjukdom är att man blir lite ödmjukare och tacksam för de stunder när allt känns okay.

Vad skulle du säga är utmärkande för dina böcker?

Mina böcker utspelas nästan alltid i dåtid, men jag gillar inte begreppet ”historisk roman”. Alla berättelser handlar om de eviga frågorna, de som rör våra livsvillkor. När jag har bestämt mig för vad jag vill berätta väljer jag den tidsepok där budskapet bäst kommer till sin rätt – jag skulle aldrig drömma om att börja med tidsepoken.

Vilken av dina böcker har haft störst betydelse?

Det är svårt att inte nämna debutboken, som fick stor uppmärksamhet och som öppnade en hel del dörrar till andra projekt. De som har fått störst uppmärksamhet är Fyra dagar i april och min avhandling om Gamla Uppsala. Men jag är säker på att nästa bok kommer att få störst betydelse – det måste man väl nästan vara.

Skriver du på något just nu?

De senaste åtta åren har jag mest arbetat med filmmanuskript och dramatik, några i Sverige, de flesta utomlands. Covidpandemin har lagt sordin på arbetet, men jag har flera sådana uppdrag att skriva klart, innan jag kan kasta mig över den där nästan färdiga romanen som ligger och mognar på hårddisken. Sedan väntar en essäsamling som också den nästan är klar.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig som författare?

Jag arbetar hela tiden, men med åren har jag lärt mig att aldrig sätta mig vid datorn innan jag vet vad det är jag ska skriva. Väldigt mycket tid går åt till att läsa – romaner, sakprosa eller dramatik.

Gör du mycket research inför ditt skrivande?

Jag lägger ner enorm tid på research. Eftersom jag är forskare har jag tillgång till de viktigare arkiven och dessutom ett stort kontaktnät av forskare att fråga till råds. Men när jag nu på sista tiden har arbetat med film och teater känns det nästan färdig-forskat – nu är det dags att lita på de kunskaper man redan har i knoppen och sedan släppa loss fantasin.

Var sitter du helst och skriver?

Jag kan skriva precis överallt. Men av någon anledning har alla böcker påbörjats och/eller avslutats i Grekland – utom nästa som kom till i Kalifornien. Det enda villkoret tycks vara att det sitter en katt bredvid mig. Annars går det bara inte.

Vad läser du helst?

Jag läser allt – utom det som saknar värde i morgon. Jag är otroligt nyfiken på kosmologin och teoretisk fysik. Och paleontologi. Hela surfplattan är dessutom fullproppad med antikens författare och filosofer – de är otroligt viktiga för att förstå nuet.

Vilka författare inspirerar dig och varför? Favoritförfattare?

Jag blir inspirerad av olika författare av olika skäl, men jag återvänder alltid till Dostojevskij, Tjechov och de franska 1800-talsmästarna – jag är lite svag för Guy de Maupassant. De som betydde mest för mig när jag var ung – och som betyder mycket än idag – är Joseph Heller, Isaac Bashevis Singer, Kurt Vonnegut, Jan Fridegård, Stig Dagerman, Kerstin Ekman, Tomas Tranströmer. Ulf Lundell var också en stor inspiratör.

Just nu blir jag väldigt inspirerad av Steve Sem-Sandberg.

Finns det någon annan författares bok, som du gärna hade skrivit?

Näe, det skulle jag aldrig våga mig på. Fast jag skulle vilja skriva om Jobs Bok – han behöver muntras upp.

Något annat som vi borde fråga om?

Nix