Hej Månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?– Min barndom var innehållsrik. Min mamma sa att jag började prata när jag var nio månader och gick när jag var 11. När jag var fyra år flyttade familjen från Söderhamn till Piteå, där vi bodde i sex år och jag hann börja både i småskolan och mellanstadiet. Därifrån flyttade vi till Älvsbyn och bodde ovanpå postkontoret, där min pappa var postmästare. Efter skolan gick jag ner på posten och läste de tidningar som låg i sina fack för vidare utdelning till prenumeranterna. Minnet av dessa eftermiddagar med mina försiktiga läsningar är ännu starkt levande, snabbt läste jag noveller, romaner, berättelser. Under tiden i Älvsbyn väcktes min stora läslust, jag lade en bok på en stol, klädde mig samtidigt, slängde i mig morgonmålet och sprang till skolan. Så har det fortsatt och mina kamrater städade undan sina lockande tidningar och böcker, när jag dök upp.
Du är ständigt aktuell med nya böcker, bidrag till böcker och tidskriftsartiklar, så vad är det senaste?
– Den senaste var ett bidrag för katalogen Inspiration Matisse!, en utställning på Prins Eugens Waldemarsudde. Artikeln handlade om de kvinnliga svenska Matisseeleverna, bland andra Sigrid Hjertén, Mollie Faustman, Anna Sahlström och Charlotte Mannheimer.
Vad utmärker dina böcker?
– En tidig bok var Vad är det Vad är det Vad är det – en pekbok för de minsta, som jag gjorde tillsammans med Rolf Lagerson och gavs ut på Bonniers förlag 1968. 1971 skrev jag och Maud Hägg Frihet Jämlikhet Systerskap – En handbok för kvinnor, som kom ut på Författarförlaget. Samma år redigerade jag Spöktimmen. Berättelser och fakta. En antologi, som också gavs ut av Bonniers Juniorböcker. Två år senare skrev jag och Maud Hägg Kvinnor och sex, samma år skrev jag också Visst kan tjejer…, Verdandis barnböcker 14, till vilken Anna Sjödahl tecknade bilderna. Den kom ut i två upplagor. 1975 redigerade Anna Lena Lindberg och jag Kvinnor som konstnärer, där vi bad sju kvinnliga författare att skriva varsin artikel om att vara kvinna och konstnär. Jag skrev om Barnkammarens konstnärer. Det var den första boken där jag försökte att vidga begreppet konst.
Vilken av dina böcker har störst betydelse?
– De mest betydelsefulla böckerna var Frihet Jämlikhet Systerskap och Kvinnor och sex, som fick flera upplagor och som också såldes utomlands, även till Japan. Kvinnor som konstnärer är också betydelsefull, eftersom där började min inriktning på kvinnor och konst.
Kan man sammanfatta dina ämnesområden i konst och feminism? Hur har du valt dina ämnesområden?
– Frågan är svår, jag är feminist och jag är konstvetare, och jag skriver för att visa på förhållandena för kvinnor som konstnärer.
Vad skriver du på just nu?
– Jag läser mina äldre artiklar, har aldrig hunnit sortera dem ordentligt.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– Dagarna går mycket fortare nu, men jag försöker sitta vid datorn ett par timmar. Jag vet att jag fyllt 83 år, men jag tänker sällan på det. Däremot har jag under de senaste decennierna blivit mycket lugnare.
Hur hanterar du författandets växelspel mellan research och skrivande?
– Det beror på vad jag skriver, men jag är glad så länge jag kan skriva.
Vilken författare inspirerar dig och varför?
– Sara Lidman. Jag läste henne när jag var ung, jag är ju uppvuxen i Norrland.
Vad tycker du om fackbokens ställning i Sverige i dag?
– Jag läser många fackböcker, men det har blivit mindre de senaste åren. Jag kan inte säga något om deras ställning idag.
Finns det någon annan författares bok som du gärna hade skrivit?
– Jag hade nog gärna skrivit Don Quijote av Cervantes.