Hej Månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?
Jag heter Abdulbaset Sieda och föddes 1956 i Amouda men bor sedan ca 26 år tillbaka i Uppsala, staden som jag har älskat och aldrig någonsin tänkt lämna. Jag är skribent, författare, forskare och lärare.
Jag tog min doktorsexamen i filosofi 1991 vid Damaskus universitet och jag har fortsatt med mina studier inom assyriologi och semitiska språk vid Uppsala universitet.
För närvarande arbetar jag dels som lärare i arabiska och studiehand- ledare i So-ämnen på Gottsundaskolan, dels som deltidsanställd vid Institutionen för lingvistik och filologi – Uppsala universitet. Jag skriver sedan årtionden tillbaka. Jag följer politiska och samhälleliga nyheter och är mångsidig skribent. Jag följer visserligen upp det senaste inom facklitteratur men läser många romaner vilket hjälper mig att uppdatera mina kunskaper och upprätthålla vitaliteten i språket jag skriver på.

Du är aktuell med ny bok, vad kan du berätta om den?
Min nya bok kom ut i Beirut för ca två veckor sedan. Jag har inte fått den levererad till mig och därmed inte sett den ännu men den har redan blivit omnämnd på flera ställen. Bokens titel är Syrisk-kurdiska frågor, och är en uppföljning av min bok Kurdfrågan i Syrien, som kom ut 2003. En andra upplaga kom ut 2013.
Min nya bok handlar om den syrisk-kurdiska frågan från olika aspekter och konstaterar att en realistisk och accepterad lösning är den som ligger inom ramen för den syriska nationella lösningen som bygger på sammanhållningen av landet och folket, respekten för integritet och rättigheter samt nödvändigheten att erkänna allas rätt till en rättvis delaktighet i förvaltandet av resurserna och ledningen av landet.
För några månader sedan kom jag ut med en ny bok i Amman, Jordanien, med titeln ”Mesopotamien – Mytens och civilisationens land”. Boken handlar om de många sidorna av de gamla samhällens prestationer och civilisationer som tvåflodslandet varit med om. Jag har ytterligare en bok på gång och den kommer att ges ut i Beirut under 2021. Allt är färdigt, från korrekturläsningen till tilläggen och slutgodkännandet. Boken är egentligen den andra uppdaterade upplagan av min tidigare bok ”Från mytologisk medvetenhet till begynnelsen av filosofiskt tänkande – med inriktning på Mesopotamien”. Men den nya upplagan kommer att ges ut under titeln ”Den mesopotamiska mytologiska medvetenheten och dess filosofiska uttryckssätt”. Boken var ursprungligen min doktorsavhandling i filosofi
1991 vid Damaskus universitet men i den uppdaterade upplagan har jag dragit nytta av nya forskningar och studier kring civilisationen i Mesopotamien.

Vad utmärker dina böcker?
Jag skriver om filosofi, historia, politik och religionens roll i samhället. Jag skriver ständigt om vikten att skilja religionen och politiken åt. Förhållandet mellan dessa två har alltid varit problematiskt och gett upphov till fortsatta konflikter på många ställen runt om i världen, och
Mellanöstern i synnerhet. Jag läser olika slags skönlitteratur, särskilt romaner. Så pass att jag ofta tänkt börja skriva en roman men har inte bestämt mig ännu för det.
Jag skriver på arabiska fastän mitt modersmål är kurdiska. Det verkar som om författare bäst kan uttrycka sina tankar på det språk de behärskat – dess ord, idiom, nyanser och normer – redan i tidig ålder.

Vilken av dina böcker har haft störst betydelse?
Svårt att själv säga något om det. Precis som en förälder som inte kan välja mellan sina barn. Men om jag ska rangordna mina böckers betydelse utifrån läsarnas perspektiv har jag märkt att det har varit ett större intresse från forskare och andra insatta för min första bok, ”Logisk positivism och det arabiska arvet – Zaki Najib Mahmouds modell för filosofiskt tänkande”, utgiven 1990 i Beirut.
Sedan kommer min andra bok, ”Från mytologisk medvetenhet till begynnelsen av filosofiskt tänkande – med inriktning på Mesopotamien”, utgiven i Damaskus 1995.
Det finns även, inom läsekretsen för syriska och kurdiska frågor, intresse för min tredje bok, ”Kurdfrågan i Syrien – Glömda kapitel från ett pågående lidande”, utgiven först 2003 i Uppsala och sedan som andra upplaga 2013 i Amman, Jordanien.

Vad skriver du på just nu?
Jag skriver hela tiden. Min nuvarande arbetssituation ger mig inget utrymme att ägna mig åt att skriva en fullständig bok och därför nöjer jag mig för tillfället med att skriva tidningsartiklar.
I början av nästa höst planerar jag att gå i pension och då kommer jag att ägna mig åt skrivandet. Jag funderar nu kring två bokprojekt.
Den första kommer att handla om mina erfarenheter med den syriska revolutionen som startades i mars 2011, utifrån olika perspektiv. Jag kommer att ta upp revolutionens orsaker, utveckling, svårigheterna man har mött och följderna. Jag kommer även att skriva om möjliga framtida lösningar.
Den andra boken kommer att handla om förhållandet mellan religion och politik i Mellanöstern och vikten att skilja dem åt, detta om det finns en vilja att ta itu med regionens konflikter och kriser som för närvarande är olösta. Jag kommer att göra en jämförelse mellan de europeiska samhällenas erfarenheter, framförallt den svenska, och erfarenheterna från Mellanöstern.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
Jag älskar att skriva tidigt på morgonen, stiger upp redan vid 06:00-tiden och ibland vid 05:00-tiden om det är något speciellt jag tänker på. Efter en stund skrivande intar jag min frukost. Vid 08.00-tiden är jag på jobbet. Mot kvällen kommer jag hem och vilar en stund tillsammans med familjen, följer upp nyheterna för dagen och tar ibland kontakt med några
vänner. Jag läser vanligtvis på natten, ca 3–4 timmar varje dag och ibland mer, beroende på vilket ämne jag tänker på. Jag går till sängs innan midnatt och ibland tidigare. Coronapandemin har drabbat oss alla hårt och den har fört med sig en del konsekvenser, nämligen att jag kunnat ägna det mesta av min tid utanför jobbet till att läsa och skriva. Inga besök, inget deltagande vid seminarier och konferenser utanför Sverige, såsom jag har varit van vid. All min tillgängliga tid, sedan några år tillbaka, har styrts av ett planenligt schema, det har blivit en del av min dagliga rutin.

Vilka författare inspirerar dig och varför?
Jag får nytta av samtliga författare och forskare jag läser för eller lyssnar på. Deras prestationer och kreativitet får jag inspiration av. Jag lär mig naturligtvis också av deras misstag.
Det finns dock några tänkare, författare och forskare som inverkat tydligt på mig. Jag följer allt de kommer ut med eller sådant som skrivs om deras litterära verk. Vill nämna i det här sammanhanget den avlidne egyptiske filosofen Zaki Najib Mahmoud som gjorde sig känd för den logiska positivismen i Egypten. En annan som jag fick mycket nytta av hans vetenskapsteori är den avlidne syriske tänkaren och filosofen Sadiq Jalal al-Azm. Jag hade även, under min doktorsavhandling, stor nytta av den breda kunskapen hos Tayyib Tizini som var känd för sin prestigelöshet och ödmjukhet. För att inte glömma Mohammad Badi al-Kasms noggrannhet, vetenskapsteori, kunskap och stringens.

Finns det någon annan författares bok, som du gärna hade skrivit?
Jag följer med stort intresse litterära verk som ges ut av den fransk-libanesiske tänkaren och författaren Amin Maalouf. Så mycket att det ibland känns som om han uttrycker det jag tänker. Hans tre böcker: ”Identitet som dräper”, ”Världens oordning” och ”Civilisationernas förlisning” tar upp teman som jag tänker mycket på, och sådana teman kommer jag utan tvekan att, bland annat, skriva om, om hälsan och omständigheterna tillåter det.

Något annat vi borde fråga om?
Stort tack för att jag fått möjligheten att vara med. Det är oerhört viktigt för mig att ha kontakt med andra svenska kollegor, både författare och forskare. Kontakten har varit och kommer att vara av stor vikt för mig.