Månadens medlem juli 2019: Petra Thore

Hej månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?
Jag är född och uppvuxen i Västberlin, som jag lämnade en månad efter min studentexamen. I år har jag firat 50 år i Sverige! Till Umeå kom jag för att lära mig svenska… och som bekant blir man ju aldrig fullärd. Jag har varit lektor i tyska vid Uppsala universitet under några år och även undervisat inom olika översättarutbildningar. Jag har också varit styrelsemedlem i Översättarcentrum.

Vad utmärker dina böcker?
När jag skriver sker det mestadels på tyska. Eftersom jag hade privilegiet att få forska och skriva en doktorsavhandling, som jag disputerade med 2004 har det mest blivit vetenskap. Jag har skrivit om personlig identitet i samtida tyskspråkig invandrarlitteratur och ämnet har sedan dess bara ökat i betydelse.
Avhandlingens titel är ”Wer bist du hier in dieser Stadt, in diesem Land, in dieser neuen Welt? Die Identitätsbalance in der Fremde in ausgewählten Werken der deutschsprachigen Migrantenliteratur.”
Det jag sedan har skrivit har mest varit forskningsbidrag, särskilt om författaren Natascha Wodin, t. ex. ”Brüchige Identitätskonstitutionen: Zu Wolfgang Hilbigs Provisorium und Natascha Wodins Nachtgeschwister”, 2013.

När kom din senaste bok och vad kan du berätta om den?
Eftersom jag inte är författare utan översättare, kan jag nämna några översättningar från senare år ”Stockholm & ich!” av Gabrielle Söderberg, Söderberg förlag, 2012 och ”Vindhålet” (till svenska tillsammans med Ulf Norberg) av Peter Hacks, Lindskog förlag, 2007
.
Vilken av dina böcker har haft störst betydelse?
Min senaste översättning är ”Dazugehören. Mein Leben als Deutsche in Schweden” av Hildegard Sakerwalla, Hummelshain Verlag, 2019. Att översätta denna bok (svensk titel: ”Höra till.”) har varit en speciell upplevelse. Författarinnan kommer från Tyskland och båda startade vi vår bana i Sverige som hembiträden. Under 40- och 50-talen fanns det 50 000 tyska hembiträden i Sverige, något som är tämligen okänt. En spännande upplevelse är det förstås att översätta från svenska till tyska för en uppdragsgivare, som själv har tyska som modersmål.

Vad skriver du på just nu?
Just nu översätter jag ytterligare en biografi, som en tysk invandrare har skrivit. Även här finns en del igenkänning, men författaren har arbetat på olika mejerier och fick förstås inte arbeta i Sverige som hembiträde, det fick bara kvinnor göra enligt den då gällande undantagslagen, som befriade oss från tvånget att ha arbetstillstånd. Istället tvingades vi till husligt arbete.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
Jag går upp ganska tidigt på morgonen och börjar att under frukosten läsa några olika tidningar digitalt, både svenska och tyska. Sedan översätter jag i 3-4 timmar. Jag följer Thomas Warburtons bedömning, att man inte bör översätta mer än fyra sidor om dagen. En del tid går åt till att läsa det jag har översatt och texten på källspråket. Det vanliga livet kräver förstås också sitt utrymme.

Vilka författare inspirerar dig och varför?
Många författare inspirerar mig. Tyska migrantförfattare är alltid intressanta, jag delar ju i mångt och mycket deras villkor och erfarenheter. Jag läser varje nyutkommen roman av Ian McEwan, på engelska, svenska eller tyska och jag läser och inspireras av de tyska klassikerna.Theodor Fontane är min stora favorit sedan jag under tyskstudierna på 1970-talet läste ”Effie Briest”. Den läser jag sedan 30 år en gång om året. Jag läser alla böcker flera språk om det är möjligt. Jag läser gärna om böcker flera gånger. Några översättare inspirerar mig också.

Finns det någon annan författares bok, som du gärna hade skrivit?
En bok som borde översättas till tyska är ”Den skeva platsen” av Caterina Pascual Söderbaum. Och att räkna upp de tyska böcker som borde översättas till svenska skulle resultera i en ändlös lista. Jag nöjer mig med att nämna Natascha Wodins ”Sie kam aus Mariupol” och valfri roman av Galsan Tschinag, mongolen från republiken Tuwa som skriver på tyska. Jag skulle gärna vilja översätta dem. Jag ser översättning främst som ett sätt att skapa förutsättningen för förståelse mellan olika områden som annars skulle vara begränsade av språkbarriärer.