Månadens medlem mars 2024: Anders Danell

Anders Danell, Månadens medlem i mars, skriver pusseldeckare befolkade av gränslösa karaktärer.

Hej Månadens medlem, skulle du vilja presentera dig för oss?
Jag heter Anders Danell och jag debuterade som deckarförfattare 2022 med den akademiska thrillern Föraktad blir fursten, en spänningsroman med Katedralskolans rektor som huvudperson. Innan jag gick över till skönlitteratur skrev jag även läromedel för gymnasiet och universitetet. 

Att min första deckare skildrar en (skruvad) skolmiljö är inte konstigt, för jag arbetade som lärare, rektor och rektorsutbildare fram till juni 2022 när jag karriärväxlade och blev en av cheferna på Nordiska Afrikainstitutet. 

Vad utmärker dina böcker?
Mitt litterära universum talar till läsaren på högsta volym. Om jag har gränslösa karaktärer, som i Föraktad blir fursten, då vill jag inte att de är smått gränslösa, utan att de är det med versaler. Och när jag skildrar Katedralskolan i Uppsala i samma deckare, är det Katte med extra allt: korridorerna är längre, källarvalven djupare – och givetvis är alla skrönor om Katte sanna i min bok.

Vilken av dina böcker har haft störst betydelse för dig?
Tveklöst Föraktad blir fursten. Mina föregående böcker, en bok i litteraturvetenskap och olika läromedel, har nog blivit mer spridda och lästa, men Föraktad blir fursten var min första deckare och den satte tonen för mitt universum där jag nu vistas när jag skriver fler böcker och leder deckarspel.

Berätta om din senaste bok?
Min senaste bok ligger just nu hos förlagsredaktören med sikte på utgivning tidigt i höst. Titeln är ”Stockholmsdåd: Syndabot” och jag har skrivit den tillsammans med deckarförfattarkollegan Tomas Lönn, som också är ägare till Gamla Stans Deckarbokhandel. Boken är en historisk deckare som vi brukar pitcha med att Whitechapel möter Gamla Stan. Tanken är att den blir den första i en serie.

Vad skriver du just nu?
Jag har kommit långt på Föraktad blir furstens uppföljare, som heter Blodbad. Huvudkaraktärerna Vincent (Katedralskolans rektor) och Maximilian (säkerhetschefen på universitetet) ställs inför en seriemördare som betar av sina offer med inspiration av blodbadsserien, en serie tryck som skildrar Stockholms blodbad. Återigen spelar Katedralskolan en stor roll, och återigen är volymen uppskruvad på högsta. 

Parallellt med den skriver jag flera pusseldeckarnovellutkast i månaden, för de utgör grunden för de deckarspel som jag leder i vinter på bland annat på Reginateatern. 

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
På vardagarna har jag ett fantastiskt roligt arbete som chef på Nordiska Afrikainstitutet, en liten myndighet i Botaniska trädgården. Efter middagen kryper jag upp i skrivfåtöljen och skriver antingen vidare på Blodbad eller filar på något deckarspel eller en pusseldeckarnovell. Oftast släcks inte skrivlampan förrän efter midnatt, så jag periodsover ibland. Ofta startar kvällens skrivstund lite senare på grund av att jag leder ett deckarspel på något spännande ställe, senast på Bälingebiblioteket.

Vilka författare inspirerar dig, och varför?
På något vis – fast det har ingen ännu noterat att det märks – hör jag Jack Kerouacs röst i huvudet när jag skriver. Jag tror att On the Road gjorde ett sådant intryck på mig att hans röst blir min, och att jag eftersträvar hans flöde i skrivandet.

Finns den någon annan författares bok du gärna skrivit?
Dan Browns DaVinci-koden! Inte bara för att den blev en kioskvältare, utan för att den har exakt allt som jag eftersträvar i mina deckare. Den träffar mitt i prick som akademisk pusseldeckare: ett magnifikt mysterium som bidrar till läsarens bildning, den snuddar vid sanningar som gör hela berättelsen trovärdig, den skapar den där känslan av att det finns något ännu större bakom det vi ser, miljöerna är underbara  …

Något du vill tillägga?
Två saker:
– En överraskning för mig var hur positiv en livsmedelskedja är till att bjuda in författare att sälja och signera böcker, långt mer villiga än bokhandlare och många bibliotek. 
– Jag spelar gärna något av mina deckarspel med medlemmarna i Uppsala författarsällskap – om ni vill!