Hej Månadens medlem, skulle du kunna presentera dig för oss?

Född i Rättvik, kom som 17-åring till Uppsala där jag utbildade mig inom kokkonst och omsorg. Efter en period av arbete blev vårt första barn det viktigaste i livet och familjen flyttade till Singö där familjen växte och diverse arbeten i grannskapet följde. I relativt mogen ålder började jag studera på Uppsala universitet.

Efter en tvåårig masterexamen inom främst litteratur- och konstvetenskap, där fokus låg på text, bild och människa i samspel, började jag frilansa som kulturskribent. Jag publicerade främst reportage och utställningskritik/recensioner i papperstidskrifter och på webben. Så kom de svåra tiderna för oss skribenter inom kulturområdet, till min stora glädje fick jag i samma veva erbjudande att skriva texten till två jubileumsskrifter, den första om 60 års stipendiater för stiftelsen Anna-Lisa Thomson till minne och den andra för Uppsala konstnärsklubb och ett urval av deras medlemmar sedan starten.

Berätta om din senaste bok!

Ett par manus har gått till olika förlag under tiden men utan framgång. Men så en dag föll pusselbitarna på plats; en gammal dagbok som fanns i släktens ägo, en samling brev och en släktberättelse fångade mitt intresse och jag började tolka och nysta i trådarna som börjar i just Walmstedtska gården. En liten flicka föds i familjen Rydin som nyss flyttat in i professorsvåningen, hon får namnet Elisabeth. Jag försöker förstå samtiden och letar genom olika källor och spår på platsen. När hon är 17 år, 1878, skriver hon dagbok, om livet, sig själv, sina känslor och erfarenheter. Jag försöker läsa, tyda och förstå, utifrån hennes tid och utifrån vår. Elisabeth blir tidigt moderlös, något som präglar hela hennes korta liv, men hon hinner prova på arbetslivet och möta kärleken, och efter många prövningar hinner hon påbörja ett eget liv i sin nya familj. Förutom hennes dagbok har jag tytt och tolkat hennes svärmors (min farfarsmors) brev till sin son under samma tid. På dessa två pusselbitar har jag byggt min berättelse om den unga Elisabet född Rydin.

Berättelsen är ett stycke kvinnohistoria och jag sökte därför projektstöd av kulturnämnden i Uppsala, vilket jag också fick. Eftersom boken har sin startpunkt och delvis utspelar sig i Walmstedtska gården tänker jag att den kan vara av intresse även av den anledningen, särskilt vid visningar av professorsvåningen. Jag vill påstå att denna bok har haft störst betydelse för mig.

Vad skriver du på just nu?

För närvarande skriver jag inte på något manus, men en del tankar har jag och lite materialsamlande pågår ständigt både inom biografi och romangenren – det är bara den sammanhängande tiden som fattas. (Skriver gör jag dock, på heltid som medicinsk sekreterare ännu ett knappt år till innan pension.)

Finns det någon annan författares bok, som du gärna hade skrivit?

Böcker som jag har fastnat lite extra för sammanfaller ofta med böcker jag gärna själv hade skrivit, exempelvis kan jag nämna Salman Rushdie ”Harun och sagornas hav”, ”Midnattsbarnen”; Lewis Caroll ”Alice i underlandet”; Björn Ranelid ”Mördarens öga”, ”Kärlekens innersta rum”.

Hur ser en vanlig vecka ut?

En hel del tid går åt till textilt hantverk, odling, utställningsbesök och museer – nu äntligen, läsning och givetvis familjen.